Lilla vampyren.

Nu är äntligen alla Lilla vampyren böckerna (av Angela Sommer-Bodenburg) erövrade. Tack vara stora syster Malins goda omdöme blev jag en hängiven anhängare redan innan jag själv kunde läsa. Många trevliga stunder med högläsning blev det.
Jag har dock varit orolig för att traditionen ska gå i stöpet redan innan det blivit en tradition. Lilla vampyrenböckerna slutade nämligen säljas redan innan man själv blivit klok nog att köpa upp dem. Först boken erövrade jag dock genom stöld (ej från privatperson) för många många år sedan. Tommy försökte köpa en till min födelsedag för några år sedan men kom ingen stans. Nu det senaste året har han dock gjort riktigt bra i från sig. 5 böcker (alla svenska förutom den första som jag redan hade) på under ett år. Nu är alltså samlingen komplett:



Hehe, när jag gick i mellanstadiet kallade jag mig "vampyren". Lagom nördigt.


Ärligt. Bebisar beter sig ofta mer eller mindra sinnessjukt. De skrattar åt de mest konstiga sakerna, växlar humör på 2 röda, tjuter, babblar och spexar... ja hur ska man egentligen beskriva det. Kort sagt så skulle männen i vita rockar hämta dem fortare än kvickt om de hade lite fler år på nacken. Men det är sött och bjuder på många skratt.
Av alla de saker som jag trodde barn innebar så fanns inte humor med. Men nu har det visat sig vara en av de största.



Nadjas favorit min. Thå thöt.




Elly och mammsen myser i soffan. Men kolla in hennes ögon.. greedy.
Fast det är ju inte varje dag man får en ny tv-dosa.

Nattis!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0