Blogg flytt!

Nu flyttar jag!
Jag är trött på blogg. se funktioner och drar vidare till bloggorama.se / babyblogg.se.
Vilket jag visserligen redan hunnit tröttnat på under min instalation. Jag har nämligen flyttat över alla mina gamla blogginlägg till den nya adressen. Varför vet jag inte. Ingen normal människa skulle väl göra så. Men med en inställning om att rätt ska va rätt så och en viss tvångsmässighet gjorde det möjligt. Jag offrade endast 2 kvällar och (förhoppningsvis inte) en universitetsutbildning, men nu är det klart.. phu!

Min nya adress är http://mina2hjartan.babyblogg.se/

Så fort jag har blivit hemmastadd kommer fler inlägg och förhoppnigsvis lite fler videoklipp (utan att jag behöver lägga upp dem på youtube).

Nappis.

Nappisen ja. Den är go den. Det tycker både Elly och Nadja och det har de gjort nästan från start.
Ändå får vi ofta frågan om de inte tar napp?
Det är nog för att de nästan aldrig ses med napp. Vi har nämligen bestämmt att nappen har man bara när man ska sova. I början hade de nog napp lite hur som helst, men då sov de ju också lite hur som helst.
Fast när de blev större märkte vi att de inte hade något napp-behov när de var vakna så då kändes det ju onödigt att erbjuda den. Elly och Nadja är också så att de (näsan) aldrig gnäller utan anledning. Gnäller de så är det något som är fel och då löser ju inte en napp problemet (förutom möjligtvis för en kort stund).
Det har faktiskt inte varit några problem alls. Ser dem en napp så är det ju klart att de tar upp den och stoppar den i munnen. Men de accepterar att man tar bort den när de vaknar eller om de lyckas snika till sig den i smyg.
Jag tror att det kan vara bra för dem. Dels för att underlätta avvänjningen i framtiden och dels för att främja jollret/talet (blir ju lite svårt med en grej i munnen).
Fast för den skull menar jag absolut inte att alla måste göra som oss eller att detta sätt är bäst för alla. Jag ville bara berätta hur vi gör det.
Dessutom kanske jag även bör tillägga att vi inte är helt omöjliga på denna punkt. Skulle jag t.ex. stå själv med dem i kassan på konsum och de plötsligt skulle blir vrålhungriga och jätte ledsna så skulle det ju inte vara helt uteslutet att ge dem nappen att greja med tills jag ka lösa problemet på annat sätt.. Man måste ju vara flexibel också. Särskilt med tvillingar där det t.ex. inte är möjligt att ta upp dem fran vagnen och bära dem.
 

Elly och Nadjas napp karriär i kronologisk ordning
Det började med smått och det gick lite segt i starten. Vi testade lite olika sorter. Men insåg att det var vanan som egentligen var det avgörande. När de väl fått kläm på det så tog de allt. Material och form har inte haft någon större betydelse på senare tid.

Nadjas  
                       Ellys



De har alltid haft personliga nappar. Men det delas hej vilt ändå. I bland hittar man ju bara den andres napp.
Vi brukar ha två i skötväskan för vagnsbruk och en i vardera säng. Vi brukar alltså ha 4 nappar "aktiva" samtidigt och ibland en extra på det. Försöker byta varje månad men det är väl inte alltid som det efterlevs.
De enda nappara som fattas på bilden är de som de använder i sängarna just  nu. Det är nämligen förmiddags vila för tillfället.

Ärtan, pärtan, pirum, parum.

Några andra tvillingföräldrar tipsade oss om att ge koka ärtor (majs eller vad som helst) i en tallrik med sugpropp till Elly och Nadja. Om vi vill ge dem något att greja med när vi behöver lite lugn och ro.
Jag har inte fått tag på några sådana tallrikar tidigare (en vanlig tallrik skulle ligga på golvet direkt). Men i dag var jag nere och köpte en varsin till dem, Spöket Laban och Mumin.
Så när vi skulle äta middag fick de en varsin portion ärtor att pilla med. I vanliga fall sitter de och är uttråkade vid bordet eller gör det till en sport att försöka få tag i vår mat. Så det var ett ypperligt tillfället.

Det här blev resultatet:



Och det här:

(jag vet, läskig plastmatta)

Lyckad plan alltså. Ja, förutom sopbortsningen efteråt då;-)


Idag har jag även varit i skolan och på öppna förskolan.
Elly är förresten glad igen. Jag tror det var mycket uttråkning och understimulering som besvärade henne. Nu är hon sitt vanliga mysiga jag igen. Hon traskade massa gå-vagn på öppna förskolan idag.
Både Elly och Nadja har förresten varit extra mysiga den senaste tiden. Jätte goa och pussiga. De har kanske börjat sakna mig nu när jag är på universitetet en del. Vem vet?
Men de har inte haft några problem med att vara hemma med Tommy. Förutom möjligtvis när jag kommer hem. I dag sa jag bara hej och gick direkt in på toaletten och då blev Nadja jätte ledsen och ställde sig vid dörren och tjöt. Hon ville kanske inte att jag skulle försvinna igen så snart? Eller om det bara är önsketänkande från mammsens ego?

En glad Elly:




Nadjas första tuppkam:



Elly får nöja sig med sin svans i nacken tills vidare. Men den börjar bli imponerande lång.

Det var allt för i kväll. För jag behöver verkligen SOVA... och käka glass.


(pssst.. damerna hälsar tvillinggrabbarna ett stort grattis på halvårs dagen)

Om du har ett äpple vill du dela det med mig..

Om du har ett äpple vill du dela det med mig...



Det här med att dela är en konst.. som Elly och Nadja inte behärskat än. Oftast i alla fall.
Men dem sinsemellan är det ganska bra ändå. De tar vad dem vill ha och ingen brukar bli upprörd. Vill man behålla bytet är det bara att ta tillbaka det och på så vis bollas saken fram och tillbaka ganska rättvist. De är för det mesta ganska jämnspelta.
Värre blir det när andra (mindre, försiktigare) barn är inblandade. Då kan nog Elly och Nadja uppfattas som ganska gå-på-iga. De är ju som ni förstår ganska vana andra barn (varandra) och att ta för sig av intressanta ting.
Särskilt skrämmande kan det nog vara om både Elly och Nadja ger sig in i kampen.
Tidigare har vi inte försökt lära dem så mycket om att dela, att inte ta andras. De har ju varit så små. Men nu är det nog hög tid.

En annan sak som det är hög tid med är att få Nadja att sluta slå Elly i huvudet med hårda föremål. Det har vi visserligen alltid försökt med. Men hittils har resultaten varit ganska varierande. Hon kan sitta och slå en grej mot något annat föremål och lyssna till det "fina" ljudet när Elly kommer traskande och man riktigt ser hur iden tar form i hennes huvud. Nästa sekund är hon där och fortsätter överlyckligt bankandet på Ellys stackars skalle.  Ellys huvud måste ha en särskilt fin klang då detta verkar vara exeptionellt skoj.

Skills, 9-10 månader:

> Stå utan stöd. Nadja kan riktigt långa stunder nu. Elly vet jag inte riktigt med då hon bara släpper om det finns ett syfte.
>  Gå med gå-vagn. Det har visserligen Elly varit ganska haj på länge.
> Vinka.
> Säger mamma, pappa, titta, (la)mpa, (r)? Elly är ganska (milt uttryckt) fokuserad på ordet titta och Nadja är förtjust i (la)mpa.
> Peka ut lampan (och ibland andra saker).

Nadja står själv
.


Elly har varit väldigt kinkig i en period nu. Gnällt för allt och ingenting och varit sämre på att äta. Hon har varit så här förut i korta perioder och det har gått över av sig själv. Men vi har aldrig lyckats lista ut varför. Denna gång kan det kanske vara förkylningen i sig eller uttråkning pga att vi fått stanna hemma pga förkylningen.
Men jag tror att det börjar ordna upp sig.
Förkylningen kan nu räknas som passerad och vi släpptes ut i vildmarken (öppna förskolan) igen. Det gjorde tjejerna gott.

Här visar Elly exakt hur svårt hon har det.



men det har som sagt blivit bättre..

Nadjis tycker pappis är en alldeles suverän lek-mojäng.


Kram

Kvällsmys är mysigast.


Mammas gosisar i pyjamas.



Skolan

Ja, nu har jag kommit igång lite. Trivs utmärkt med detta. Som jag kommer ihåg det.
Skillnaden tordes vara att man numera är lite bebis-skadad. När man träffar någon man känner kompletterar man sitt "Hej" med överdrivna vinknings-gester och om någon tar upp begreppet "en röd tråd" börjar man genast nynna på fyra elefanter (Ellyfanter) balanseradeeee, på en liten liten spindel trååååd...


RSS 2.0